Angelica Nordin forskar på genetiken bakom ALS

Berätta om din forskning?

Fokus på mitt forskningsprojekt är genetiken bakom ALS. Vi känner idag till fler än 40 olika gener som är associerade till ALS, men de kan förklara endast omkring 20% av alla fall. Det finns alltså fortfarande en hel del genetiska mekanismer inom ALS som vi inte känner till idag och vilka dessa är vill jag söka svaret på. Med stora framsteg inom genetikområdet de senaste 10–15 åren, både vad gäller teknik och kunskap, så är förutsättningarna för att kunna hitta och kartlägga dessa mekanismer större än någonsin.

Förändringen i genen C9ORF72 består av en expansion av en repetitiv sekvens, bestående av nukleotiderna GGGGCC som upprepas gång på gång. Förändringen är väldigt speciell då den är den vanligaste orsaken till både ALS och frontallobsdemens (FTD) som vi känner till idag. I vanliga fall har man någonstans mellan 2–20 repetitioner av sekvensen, medan man hos patienter ofta ser fler än 1 000 repetitioner. Trots att den i sammanhanget är vanlig och det forskas mycket på den genen så finns det fortfarande stora kunskapsluckor. Vi vet idag till exempel inte varför en del får ALS och en del får FTD, medan ytterligare en del får en kombinerad bild. Vi känner heller inte till exakt hur många repetitioner som krävs för att orsaka sjukdom, eller om det finns någon gräns där ett visst antal repetitioner gör att sekvensen blir instabil, det vill säga att den kan öka i storlek från en generation till en annan. Det här är frågor som jag vill besvara med min forskning. Frågorna är viktiga, inte bara för den enskilda patienten, utan även för anhöriga då det kan påverka till exempel diagnostik och hur vi ser på nedärvning av sjukdomen.

Berätta om din bakgrund och varför du forskar på ALS?

Jag har så länge jag kan minnas varit intresserad av genetik och då jag påbörjade min forskningskarriär så valde jag att fokusera på genetik och neurologiska sjukdomar. Under min tid som post-doc inriktade jag mig mot ALS och FTD på grund av en önskan om att öka förståelsen för dessa allvarliga sjukdomar. Jag kommer från en bakgrund med utbildning inom biomedicin, men under min tid som post-doc i ett lab där det fanns en nära koppling till sjukvården så väcktes mitt intresse för att även arbeta kliniskt, att kunna hjälpa patienter mer direkt. Efter min post-doc utbildade jag mig därför till läkare och idag arbetar jag både med forskning och som ST-läkare inom klinisk genetik, där jag bland annat ger genetisk vägledning till familjer med ALS och FTD.

Hur ser du på forskningsläget?

Kunskapen om ALS ökar hela tiden tack vare all forskning som bedrivs. Bidrag till forskningen möjliggör att vi kan fortsätta arbetet med att förstå sjukdomen bättre på både genetisk, molekylär och klinisk nivå. I förlängningen leder detta också till förutsättningar för bättre diagnostik, vård samt genetisk vägledning till patienter och deras familjer. Vi befinner oss nu i intressanta tider där läkemedelsutveckling går allt snabbare och mer och mer blir fokuserad på precisionsmedicin. Därför är genetiska studier kring ALS nu viktigare än någonsin.

Slutligen vill jag tacka alla patienter och familjer som donerar prover till forskningen. Utan er skulle vår forskning inte vara möjlig!