Just nu pågår forskning som tar oss närmare en botande behandling
Idag finns det ingen botande behandling mot ALS. Det vill vi ändra på. Sedan 2004 har vi finansierat mer än 40 miljoner kronor i ALS-forskning.
Intervjuer med ALS-forskare
Forskning öppnar för nya ALS-behandlingar
Kunskapen om ALS har ökat dramatiskt de senaste femton åren tack vare framsteg inom forskningen. Nu står nya behandlingar för dörren och för första gången testas möjligheten att hindra sjukdomen från att bryta ut hos friska anlagsbärare. Men vägen fram är inte spikrak och viktiga frågor återstår att besvara.
Läs mer
”Min drivkraft är att hitta något som kan hjälpa ALS-patienter”
Professor Eva Hedlund är specialist på neurodegeneration. Hennes forskargrupp fokuserar på mekanistisk ALS-forskning där man analyserar olika celltyper på djupet för att förstå mekanismer som leder till celldöd. Hon och hennes team kombinerar vävnadsprover, gensaxar och stamceller med avancerade sekvenseringstekniker och omfattande dataanalyser för att identifiera tidiga sjukdomsmekanismer och förstå hur motståndskraftiga celler står emot angrepp som känsliga celler inte klarar av.
Läs mer
”Om man som helt frisk kan drabbas av någonting som ALS så måste det också gå att stoppa – det har verkligen varit en drivkraft för mig”
Caroline Ingre är adjungerad lektor vid Karolinska institutet och leder en forskningsgrupp som forskar om Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Deras forskning täcker in många aspekter av sjukdomen. De har skapat ett nationellt kvalitetsregister, en vävnadsbank och en bildbank, och samlar in data om livsstil, miljö och kognition. Forskningsgruppen genomför också kliniska studier på ALS. Syftet med forskningen är att öka kunskapen om sjukdomens olika aspekter och till slut finna ett botemedel.
Läs mer
”Jag kommer inte att ta av armbandet förrän min forskning har gjort livet bättre för minst en ALS-patient”
Professor Robert A. Harris är expert inom immunoterapi och fokuserar på att utveckla behandlingar för neurodegenerativa sjukdomar som ALS, multipel skleros, Alzheimers och glioblastom.
Läs mer
”Jag vet att vi kommer komma i mål och då kommer det vara för att vi alla har lagt pusslet tillsammans”
Karin Forsberg, neurolog och forskare vid Umeå universitet, arbetar både med patienter, men även med preklinisk forskning och i behandlingsstudier. En stor del av hennes forskning har varit fokuserad kring proteinet superoxid dismutas 1 (SOD1). SOD1 är ett viktigt enzym i kroppen som oftast har en förändrad, felaktigt veckad proteinstruktur hos patienter med ALS.
Läs mer
”Jag vill hitta nya biomarkörer som kan användas för att upptäcka misstänkta fall av ALS i ett tidigt skede.”
Arvin Behzadi, doktorand och läkare vid Umeå universitet, forskar på biomarkörer som kan användas vid diagnosticering av ALS. Tidig upptäckt av ALS hos patienter är viktigt, bland annat för att kunna sätta in rätt behandling i rätt tid.
Läs mer
”Vi vill verkligen veta vad barnen tycker, inte bara de vuxna”
Anneli Ozanne är fil. doktor i neurologi och docent i omvårdnad. Hon är kombinationsanställd som lektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet (GU) och universitetssjukhusöversjuksköterska vid neurosjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Läs mer
Anton Tjust forskar på friska anlagsbärare för tidigare diagnosticering
Anton Tjust är ST-läkare i klinisk neurofysiologi vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala och även associerad till Uppsala Universitet och Umeå Universitet genom sin forskning på ALS. Han leder ett forskningsprojekt som under året erhåller stöd från Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning.
Läs mer
Angelica Nordin forskar på genetiken bakom ALS
Angelica Nordin är ST-läkare inom klinisk genetik och forskare vid Umeå universitet. Hon leder ett forskningsprojekt som under året erhåller stöd från Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning.
Läs merHit går din gåva
Ta del av våra utdelade forskningsanslag och läs om hur vi använder din gåva.
Genom att anmäla dig till nyhetsbrevet godkänner du vår integritetspolicy.