Beslut om tilldelning av forskningsanslag 2023

Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning har under 2023 finansierat åtta forskningsprojekt med sammanlagt 4,3 miljoner kronor. Detta innebär att stiftelsen har finansierat runt 50 miljoner kronor i ALS-forskning sedan den grundades för snart 20 år sedan.

“Vi är oerhört tacksamma för det stöd vi har fått från tusentals givare under det gångna året, och vi förstår att ert förtroende är något som vi ständigt måste förtjäna. Varje krona tar oss närmare effektiva behandlingar av ALS. Tack”, kommenterar generalsekreterare Pontus Löfgren.

Forskningsanslag 2023

Peter M Andersen, Umeå universitet: 1 500 000 kronor över två år

Forskningslinje som syftar till att identifiera biomarkörer för tidigare och mer precis diagnosticering av ALS-sjukdom, att genomföra kliniska prövningar och att utveckla individanpassade precisionsmedicinska läkemedel för att behandla och förebygga ALS.

Caroline Ingre, Karolinska institutet: 600 000 kronor

Fortsatt finansiering av Karolinska institutets kliniska studier inom ramen för Treatment Research Initiative to Cure ALS (TRICALS). TRICALS är ett internationellt forskningsinitiativ där 48 ALS-center i 16 länder samarbetar kring att genomföra kliniska studier som syftar till att utveckla nya behandlingar av ALS. Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning har tidigare finansierat TRICALS med 3 miljoner kronor.

Karin Forsberg, Umeå universitet: 1 200 000 kronor över två år

Umeå universitet var först i världen att rapportera att felveckat SOD1 ansamlas i proteinklumpar i motoriska nervceller i alla former av ALS och därmed är en nyckelprotein och gemensam nämnare för flera former av ALS. Forskningen tar sikte på att utforska flera aspekter kopplat bland annat till proteinet SOD1, exempelvis hur sjukdomen initieras i det centrala nervsystemet till att sprida felveckat SOD1, vilket kan ge upphov till nya strategier för sjukdomsprevention.

Anna Månberg, Kungliga Tekniska Högskolan: 1 100 000 kronor över två år

Idag diagnostiseras ALS nästan enbart utifrån symtom och behovet av biomarkörer som kan mätas i ryggmärgsvätska eller blod är stort. Biomarkörer kan användas för att underlätta vid diagnosticering och prognostisering av sjukdomsförloppet, vilket är viktigt för framtida kliniska prövningar och behandlingar. Forskningsprojektet ska studera proteinanalys i blod från ALS-patienter med målet att identifiera mätbara proteiner med möjlig klinisk nytta.

Angelica Nordin, Umeå universitet: 1 260 000 kronor över två år

Syftet med forskningen är att vidga kunskapen om den genetiska bakgrunden till ALS med fokus på generna C9ORF72 och SOD1. Med en ökad kunskap kan personer erbjudas bättre diagnostik, få tillgång till bättre information om sjukdomsrisk och ärftlighet samt lämplighet för deltagande i kliniska studier.

Anton Tjust, Akademiska Sjukhuset i Uppsala: 526 000 kronor

Forskningsprojektet syftar till att kartlägga tidiga sjukdomsstadier av ärftlig ALS och göra riskmodeller för beräknad sjukdomsstart hos bärare av ALS-mutationer. På kort sikt kommer studien att ge ökad kunskap om sjukdomens tidigaste stadier och vilka avvikelser i nervsystemet som går att mäta först. På lång sikt kommer man med upprepade undersökningar kunna ge prognoser för när individuella bärare kommer bli sjuka och på så sätt styra påbörjandet av behandling.

Här kan du ta del av alla forskningsanslag som har delats ut sedan 2018