Genombrott för ALS-forskningen: behandling med genterapimedicin bromsar sjukdomsförloppet
Forskare vid Umeå universitet rapporterar om ett genombrott i ALS-forskningen. Med hjälp av en ny genterapimedicin, tofersen, har sjukdomsförloppet bromsats in hos en patient med en aggressiv form av ALS-sjukdom förorsakad av en mutation i SOD1-genen. Trots en initial överlevnadsprognos på 1,5 – 2 år kan personen fortfarande efter fyra år gå i trappor, resa sig från en stol, äta, tala och leva ett socialt aktivt liv.
– Jag ser detta som ett genombrott för den forskning vi har bedrivit i drygt 30 år vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. Vi har aldrig tidigare sett så här bra resultat med någon behandling, säger Peter Andersen, överläkare i neurologi och professor vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Patienten kommer från en släkt med en särskilt aggressiv typ av ALS-sjukdom förorsakad av en SOD1-genmutation. I samband med att en släkting blivit sjuk i ALS lämnade patienten ett forskningsprov vid Umeå universitet. När han fyra år senare upplevde muskelsvaghet förstod han att han också drabbats och diagnosticerades sedan med tidig ALS-sjukdom.
Behandling bromsar sjukdomen
Sedan fyra år tillbaka har patienten deltagit i läkemedelsbolaget Biogens fas-3 studie, VALOR, om det nya genterapiläkemedlet tofersen som är riktat mot patienter med SOD1-mutationer. Vid diagnostillfället 2020 var patientens mätvärde av biomarkören neurofilament L, som visar på nedbrytning av nervceller, mycket högt. Nu fyra år senare är det reducerat med nästan 90 procent och patientens funktionsnivå har stabiliserats trots en initial överlevnadsprognos på 1,5 – 2 år.
– Att den här patienten kan gå mer eller mindre obehindrat i en trappa fortfarande fyra år efter sjukdomsutbrottet, det är faktiskt lite av ett mirakel att se, säger Karin Forsberg, neurolog och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, som arbetar tillsammans med Peter Andersen och länge forskat på SOD1 och ALS.
Patienten kan i princip göra nästan allt som han kunde när studien påbörjades sommaren 2020 – han talar obehindrat och klarar att göra allt själv, klipper gräset, går och handlar och tar hand om barnen. Psykiskt mår patienten också mycket bättre, framför allt tack vare att han nu känner hopp.
Väcker hopp även för andra typer av ALS
– Att ha lyckats med ett läkemedel på det här sättet, det är en stor framgång och en inspiration. Men det betyder ju inte på något sätt att jobbet är klart, utan det här är bara början. Det är också viktigt att komma ihåg att det aktuella läkemedlet inte är en botande behandling, men det verkar kunna bromsa sjukdomsförloppet. Det ger oss stort hopp om att vidareutveckla läkemedel till ALS-patienter, fortsätter Karin Forsberg.
Hon ser framför sig att behandling i framtiden kommer att ske utifrån vilken variant av ALS personen har och sannolikt att bestå av kombinationer av läkemedel. Hon betonar att det görs mycket forskning både i Sverige och internationellt för att hitta nya angreppspunkter så att motsvarande läkemedel kan tas fram för övriga patientgrupper och hon är hoppfull om att det ska bli verklighet.
Det finns många typer av ALS-sjukdom, och bara 2–6 procent har en ALS-sjukdom som beror på en mutation i SOD1-genanlaget. Många av dem har en familjär förekomst av sjukdomen, men mutationer i SOD1 hittas även vid så kallad sporadisk ALS.
– Om detta läkemedel har liknande effekt på andra typer av ALS-sjukdom vet vi inte i dag. Det behövs mycket mer forskning om detta, säger Peter Andersen.
Givarnas gåvor gör skillnad
– Det är otroligt roligt att forskning som vi varit med och finansierat gett så fina resultat. Det blir så tydligt att våra givares pengar gör skillnad! När ALS-forskningen tar ett sådant jättekliv framåt för en viss ALS-grupp växer naturligtvis hoppet om en betydligt bättre framtid för alla som drabbas av ALS, säger Ulrica Dahlberg, ordförande för Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning.
Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning har sedan många år tillbaka finansierat forskning om SOD1 och ALS, DNA-kartläggning av ALS-patienter och anhöriga samt delar av den utrustning och personal som krävts för att kunna genomföra den kliniska läkemedelsprövning i Umeå.
De lovande resultaten från VALOR-studien har lett till att man nu testar om tofersen kan fungera som en förebyggande behandling av ALS hos friska anlagsbärare. Deltagarnas nivåer av markörmolekylen neurofilament (NfL), mäts i blodet en gång i månaden. När nivån stiger över ett visst värde, vilket tyder på att personen är på väg att utveckla ALS-symtom, ges tofersen eller placebo. Studien, som kallas ATLAS, och som väntas pågå till minst 2031, ska sedan undersöka hur stor andel av deltagarna som utvecklar ALS inom ett år och om sjukdomsförloppet blir mildare vid mycket tidigt insatt behandling.
Tillgänglighet för tofersen i Sverige
Medicinen är inte ännu tillgänglig i Sverige, men den är godkänd av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och den 23 februari kom Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, med en rekommendation om att läkemedlet ska användas på patienter med SOD1-genmutationer inom EU. Regionernas gemensamma råd för nya terapier (NT-rådet) har dock uppmanat vården att vänta med att förskriva läkemedlet i väntan på att en hälsoekonomisk bedömning har gjorts av TLV-rådet.
Om tofersen och mätvärdena
Det finns många typer av ALS-sjukdom där några är ärftliga men orsaken hos flertalet är fortfarande okänd. Cirka 2–6 procent av alla ALS patienter har en ärftlig förändring (mutation) i genen SOD1 som kodar för proteinet med samma namn. SOD1-proteinet finns i alla celler i kroppen och har som normal funktion att neutralisera fria radikaler, en så kallad antioxidant. Läkemedlet i fas 3-studien med namnet VALOR är tofersen, eller Qalsody (Biogen). Det är en så kallad antisenseoligonukleotid (ASO) som gör att mRNA:t som bildas när genen som kodar för enzymet SOD1 läses av bryts ned. Effekten blir att nysyntesen av SOD1-proteinet minskar. Detta innebär att läkemedlet blockerar själva SOD1-bildningen. Tofersen är enbart testat på patienter med SOD1-genmutation och inte på patienter med andra typer av ALS-sjukdom. Under de sex första månaderna av VALOR fick de medverkande patienterna antingen tofersen eller placebo. Sedan fick patienterna fortsätta i den öppna behandlingsdelen (Open Label Extension, OLE) där alla får aktivt läkemedel, det vill säga torfersen. OLE-delen i VALOR håller nu på att avslutas. I en tidigare fas-2 studie – även den med svensk medverkan – testades tofersen i olika styrkor (20, 40, 60 och 100 milligram) och man kom fram att den högsta dosen var den optimala. Läkemedlet ges genom injektion i ryggmärgsvätskan och kräver lumbalpunktion, något som orsakat mindre huvudvärk och ryggvärk samband med behandlingstillfället. I övrigt upplever patienten att biverkningarna har varit få och att sjukdomsläget är mer stabilt sedan behandlingen påbörjades. Samma läkemedelstudie har utförts i flera olika länder och motsvarande lovande resultat som för den svenska patienten har rapporterats från forskare i till exempel Tyskland, Belgien, USA och Kanada. De bedömningarna har gjorts oberoende av det läkemedelsbolag som har tagit fram medicinen. De lovande resultat på patienter med SOD1-ALS-sjukdom har lett till ATLAS-studien, där man utvärderar om tidig behandling med tofersen kan förebygga eller fördröja sjukdomsutveckling hos friska personer som är bärare av SOD1-sjukdomsanlag. ATLAS-studien pågår sedan 2021.
Vid frågor
Skicka e-post till: ALSforsk@umu.se eller läs mer på ALS-forskning Umeås hemsida.
Stöd forskningen
Idag är ALS en obotlig sjukdom. Det vill vi ändra på. Just nu pågår resurskrävande forskning om ALS som behöver din hjälp för att göra framsteg. Tillsammans kan vi besegra ALS. Det finns ingen tid att förlora.
