Världsledande ALS-forskare samlades i Stockholm

ENCALS-konferensen (European Network to find the Cure for ALS) är en viktig plattform för både unga och etablerade ALS-forskare för att främja internationella samarbeten och värdefullt kunskapsutbyte. Under tre dagar presenterades nya resultat inom både grundforskning och klinisk forskning genom en rad föreläsningar, paneldiskussioner och posterpresentationer.

Caroline Ingre, överläkare och docent i neurologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, och Leonard van den Berg, professor i neurologi vid UMC Utrecht, höll ett välkomsttal där de bland annat betonade vikten av att omsätta idéer i konkreta åtgärder för att snabbare hitta effektiva behandlingar av ALS.

Pontus Löfgren, styrelseledamot i Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning, höll därefter ett anförande där han berättade om Ulla-Carins kamp mot sjukdomen och om vikten av internationellt samarbete för att påskynda forskningens framsteg.

Tema: Epidemiologi

Epidemiologiska studier syftar till att bättre förstå sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp. Sådana studier av ALS är mycket viktiga för att man ska kunna följa patienters sjukdomsförlopp och möjliggöra kartläggningen av påverkande faktorer. Det främsta forskningsunderlaget för epidemiologiska studier är data från sjukdomsregister.

Den första föreläsningssessionen inleddes av professor Fang Fang, Karolinska Institutet, som redovisade det svenska ALS/MND-registret. Det skapades 2015 som en underkategori till det redan existerande svenska neuroregistret. Idag är ALS/MND-registret en guldgruva för all epidemiologisk forskning inom motorneuronsjukdomar i Sverige och en del av förklaringen till att Sverige ligger i framkant inom detta forskningsfält.

Förutom att vara en värdefull databas för olika studier, används registret även kliniskt av vårdpersonal vid uppföljning av patienter för att säkerställa ekvivalent och högkvalitativ vård över hela landet. Medverkan i ALS/MND-registret är frivillig, och idag beräknas ungefär 85 % av landets patienter vara registrerade.

En forskare som har använt ALS/MND-registret de senaste åren är Sofia Imrell, doktorand vid Karolinska Institutet. Under ENCALS-konferensen redogjorde hon för hur registret möjliggjorde kartläggningen av antalet ALS-diagnoser per år, region för region. Hon pekade på att ALS verkade vanligare i de norra delarna av landet och att antalet personer som diagnosticerats med ALS har ökat totalt i Sverige de senaste tjugo åren.

Vad den ökade förekomsten i Sverige beror på är oklart. Ökningen kvarstår efter att forskarna har justerat statistiken för den åldrande befolkningen som faktor, det vill säga att fler personer uppnår åldern då risken för att drabbas av ALS är som störst. Även om ökningen till viss del kan förklaras av bättre diagnostiska metoder finns det sannolikt fler faktorer som har bidragit till att sjukdomens prevalens har ökat under studietiden. Mer forskning om genernas och olika miljöfaktorers påverkan behövs för att bättre förstå resultaten, menar Sofia Imrell.

Här kan du läsa mer om ALS ökade förekomst i Sverige »

Fler forskare, främst från Norge och Irland, presenterade resultat från epidemiologiska studier där man utifrån genetik har undersökt skillnader i sjukdomens egenskaper, ärftlighet och utbredning hos personer med ALS. Resultaten visade att insjuknandet varierar beroende på demografi.

I Norge noterades att bland personer med ALS bar de oftare på C9ORF72-mutationen i de norra delarna av landet än i de södra. Det rekommenderades att fler länder genomför liknande projekt för att kartlägga och jämföra demografiska skillnader inom och utanför Europa. Studier av denna karaktär saknas i exempelvis Sverige.

Senare under konferensen diskuterades presymtomatiska förändringar, det vill säga förändringar som sker innan de första symtomen uppträder. Hjärnavbildning presenterades som ett potentiellt verktyg för att fånga upp dessa.

Joke de Votch, postdoktoral forskare vid KU Leuven, presenterade sin forskning som visar att strukturella förändringar i hjärnan hos personer med ALS som är positiva för C9ORF72-mutationen kan upptäckas upp till 20 år innan patienten får de första symtomen. Dessa förändringar kan ses redan innan avvikelser uppstår i nivåerna av den markör för nervcellsskada, neurofilament protein light (NfL), som idag används vid diagnosticering. Identifiering av presymtomatiska förändringar tidigt i sjukdomsförloppet kan vara avgörande för att snabbare kunna diagnosticera och planera interventioner, men också för att bättre förstå sjukdomsmekanismerna.

Tema: Genetik

ALS är en komplex och mångfacetterad sjukdom med många olösta gåtor. En av de största gåtorna är dess genetik. Mutationer i ett fyrtiotal gener har identifierats och kopplats till sjukdomen, men dessa återfinns endast hos en minoritet av patienterna. Det behövs mer genetisk forskning för att upptäcka fler genvarianter som ökar risken för att drabbas.

Under ENCALS-konferensen diskuterades den omfattande genetiska forskning som pågår på internationell nivå. Den största satsningen görs genom Project MinE, ett samarbete mellan 21 länder världen över, som syftar till att förstå den genetiska grunden för ALS och hitta ett botemedel.

Målet är att identifiera vilka genetiska faktorer som påverkar risken att drabbas av ALS och förstå hur sjukdomen utvecklas, förloppets hastighet och mönster. Project MinE, som har medfinansierats av Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning sedan 2016, kommer att analysera DNA från minst 15 000 ALS-patienter och 7 500 kontroller, vilket innebär att totalt 22 500 DNA-profiler ska jämföras.

Tema: Läkemedelsstudier

En eftermiddag av konferensen ägnades åt att gå igenom kliniska prövningar av läkemedel mot ALS. Innan ett läkemedel kan godkännas behöver det bedrivas forskning i tre olika faser, där den tredje (III) fasen är den sista och avgörande för huruvida läkemedlet kan anses vara effektivt eller ej.

Under det gångna året har ett flertal fas-III studier avslutats, varav de största var HIMALAYA-studien och PHOENIX-studien. Utfallen av dessa studier var negativa, vilket innebär att behandlingarna inte visade sig ge ökad livslängd eller påverka hur snabbt ALSFRS-R poängen sjunker.

Professor Sabrina Pagagoni, Harvard University, var först med att påminna om att de senaste misslyckandena bör betraktas som steg närmare framgång och att historiskt sett har många viktiga upptäckter följt efter flertalet försök.

Resultat presenterades för studier av Tofersen (Qalsody), ett läkemedel som minskar produktionen av SOD1-enzymet hos personer med ALS som är bärare av mutationen. Hos de patienter som behandlades med läkemedlet kunde man se en reduktion i NfL, markören för nervcellsskada, och hos vissa patienter en märkbar inbromsning i förlusten av muskelstyrka. Denna effekt har inte kunnat ses hos större patientgrupper, men i enstaka fall har det visat otroliga resultat. Vidare forskning görs på Tofersen för att utvärdera huruvida dosering eller tidpunkt för insättning av behandling kan påverka utfallet hos patienterna.

Läs om hur tofersen kraftigt bromsat sjukdomsförloppet hos en svensk patient »

Under konferensen adresserades den stora frustration som forskare och patienter känner över att så många fas III-studier har haft negativa resultat. Under diskussioner och presentationer ifrågasattes det om formatet och utfallsmåtten för läkemedelsstudier behöver justeras.

I samband med detta presenterade professor Chris McDermott från University of Sheffield det senaste initiativet i Storbritannien, kallat “EXPERTS-ALS”. I projektet testas läkemedelskandidater på mindre grupper av personer med ALS för att hitta tidiga tecken på att sjukdomen bromsas. Läkemedel som ger indikationer på positiva effekter kan sedan prioriteras för testning i större fas III-studier. Totalt medverkar 11 ALS-center i Storbritannien i projektet vars främsta syfte är att öka chanserna att utveckla effektiva läkemedel.

En debatt om framtida ALS-läkemedelsstrategier hölls mellan professor Angela Genge, McGill University, och professor Pamela Shaw, University of Sheffield. Fokus låg på målriktade kontra oriktade behandlingar av ALS.

Målriktade behandlingar syftar till att bromsa och förhindra specifika stadier av de 11 kända sjukdomsmekanismerna vid ALS. Oriktade behandlingar skulle innebära att man prövar flera läkemedel samtidigt, men utan ett specifikt fokus, med hopp om att bromsa sjukdomen. Efter debatten röstade forskarna i publiken om vilken strategi de tror på för framtida läkemedelsutveckling, och målriktade behandlingar vann med 58 % av rösterna.

Läs mer om det aktuella forskningsläget rörande ALS-behandlingar »

Tema: En hoppfull framtid

Varje år kommer vi närmare möjligheten att lösa ALS-gåtan, och det finns goda skäl att vara hoppfull om framtiden. Insatser görs från olika håll, genom forskning, sjukvård och policyutveckling, för att förbättra livet för personer med ALS.

Den europeiska ALS-koalitionen presenterade de aktiviteter som man har planerat för det kommande året, med målet att skapa en positiv politisk miljö som gagnar ALS-patienter. Koalitionen ska huvudsakligen arbeta för att få ALS inkluderat i EU-program, genom möten i Bryssel med Europaparlamentets medlemmar och ministrar, policyarbete med mera.

ALS är idag ett av de hetaste forskningsområdena inom läkemedelsutvecklande bolag. Hittar man ett läkemedel som fungerar för en subgrupp ökar sannolikheten för att hitta något som fungerar för andra typer.

Senare i år påbörjas en studie av QurAlis för ett läkemedel, som likt Tofersen riktar in sig på specifika målproteiner. I QurAlis fall rör det sig om målproteinet stathmin-2, vars roll bedöms vara viktig för att bromsa sjukdomsutvecklingen hos personer med ALS. Genom att öka aktiviteten hos stathmin-2 hoppas man kunna minska ansamlingen av TDP-43, ytterligare ett protein som bedöms ha en central roll i sjukdomsmekanismen.

Läkemedlet som QurAlis utvecklar riktar sig framför allt till patientgruppen med sporadisk ALS, det vill säga patienter utan en bekräftat genetisk mutation. Det råder hög forskningsaktivitet och flera läkemedelsstudier kommer att påbörjas under kommande månader.

Se professor Peter Andersen berätta om ENCALS-konferensen på Youtube »

Författarna

Sammanfattningen är skriven av Louisa Azizi och Therese Wellander på uppdrag av Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning. Louisa Azizi är läkare och doktorand vid Karolinska Institutet och bedriver forskning som fokuserar på genetik och dess uttryck i ALS. Therese Wellander är läkarstudent vid Karolinska Institutet och skrev sitt examensarbete med titeln ”Venöst bikarbonat som en potentiell ny prognostisk biomarkör för överlevnad vid ALS” med handledning av ALS kliniska forskargrupp vid Karolinska Institutet.